Vikt
Jag tycker att det är jobbigt. När jag var tillsammans med X så hade jag dåligt självförtroende och självkänsla. Vägde som mest 83kg. Skilsmässan gjorde så jag inte kunde äta, har ju alltid tröstätit. Nu när jag är "smal" enligt alla så är jag på gränsen till för smal, ( du måste börja äta, du försvinner osv)
När är jag "normal"?
Jag har fått muskler och min mage är relativt liten.
Där mitt fett sätter sig är på magen och i ansiktet. Jag har knappt någon rumpa och mina ben är smala.
Varför är jag aldrig nöjd?
J säger att jag är fin. Det sitter nog i huvudet. Att inte duga......
Konstigt inlägg.....
Tack :)Ja man blir aldrig riktigt nöjd, så är det bog med allt :/ va stolt och nöjd <3 kram
Det gör det, sitter i huvudet. Jag är heller aldrig nöjd, men man kanske får försöka jobba mer med självkänslan, att acceptera sig själv och att alla är olika.
Tror också det sitter i huvudet. Håller med Eleonor, börja jobba mer med självkänslan. Har du testat att lyssna på Lars-Erik Uneståhls mentala tränings cd-skivor? Det är mitt bästa tips. De hjälper fast man inte fattar riktigt att de hjälper. Typ; plötsligt händer det! ;) Kolla på starkare.nu
Det är ett gissel, det där med att aldrig vara nöjd, en ekvation som är svår att få ihop, alltid är det nått... Men det viktigaste är att få ro inombords, då brukar resten komma. KRAM och en fin lördag till dig med <3
Kram igen!
Det sitter i huvudet! Du är grym och fantastisk och bara du är nöjd och mår bra så! :)
Det är just därför den inre resan är minst lika viktig som den yttre. Älska sig själv precis så som man ser ut, tjock eller smal, vara stolt och glad när man gör bra val oavsett prestation, och alltid utgå från sig själv och ingen annan. Fokusera på att må bra, resten kommer på köpet.
kram, pernilla be
